Så, var vaken i tid, men då jag hade förlagt massa saker i rummet lyckades jag ändå missa min buss.
Lyckades hinna med den efter alla fall, så ingen större skada skedd.
På pendeltåget lyckas jag hamna med typiskt klumpiga människor, visserligen störande, men ändå, inte så hemskt fortfarande.
Sen skulle jag byta till buss igen vid centralen, varav jag hade rätt gott om tid, så jag gick för att köpa en kaffe.
En medelålders dam tog däremot ännu mer gott om tid att debattera om busskort med kassören, vilket ju självfallet innebar att jag missade min buss, fick vänta nästan 20 minuter på nästa, i regnet och dessutom kom det en högljudd klass av lågstadie elever.
Någon stans vid denna punkt kände jag att jag inte borde ha gått upp på morgonen.

Men lite väl sent att ångra sig.
Kom fram till skolan, 25 minuter sen.
Hade matte, vilket normalt vis går väldigt bra för mig, men idag var min hjärna ungefär som potatismos, så gick oerhört segt och blev bara mer och mer frustrerad.

Därefter ska vi ha engelska, men läraren var sjuk, vilket betöd att jag inte hade någon lektion 10:10-13:00, försökte plugga, men det gick verkligen inte.

13:00 började vad som kallas "kreativ verkstad", vilket iof var rätt skönt, satt åh pysslade med konstiga lerfigurer m.m och blev väl äntligen lite mer produktiv.

Efter jag hade slutat skulle jag egentligen möta flickvännen, men hon mådde dessvärre inte bra och behövde därför åka hem istället.
Blev sedan en del skumma missförstånd och därav krävande telefonsamtal.

Kombinerat med att det var äckligt mycket människor vid pendeln pga tidigare signalfel, så var väldigt rörigt.
Bytet till bussen därefter gick bra, fram till en onödigt otrevlig äldre dam tvunget skulle sätta sig brevid mig, trots att det fanns gott om platser.

Väl hemma så fortsatte jag och flickvännen att diskutera missförstånden.

Sen skulle jag gå och handla, det ända jag kunde hinna till var den lokala koisken,
Men där fick jag veta att nätet kortläsare m.m använder sig av är nere, vilket innebar att jag varken kunde köpa cigg eller frukost. Då jag bor på landsbygden är det heller inte möjligt att hinna ta sig till någon annan butik.

Jag är löjligt trött på denna dag.

Enligt det fakta jag har lyckats samla så finns allt som är oss i våra hjärnor.
När man dör så slutar hjärnan fungera, varav allt vi är stängs av, vi slutar finnas.
Då det inte finns något sätt för signalerna vi består av att fortsätta skickas kan alltså inte vårat medvetande leva vidare.
Då vi inte finns kan vi omöjligt varken straffas, belönas, bli spöken, återfödas eller liknande.

Det betyder att vår tid är obehagligt kort, vilket absolut kan kännas jobbigt,
men det positiva är att du kan göra det du vill utan att oroa dig för att straffas för det efter.

Jag vill även tillägga att jag absolut skulle önska att jag kunde återse personer som är döda. Tyvärr gör inte min önskan någon skillnad för verkligheten.
Faktumet att dem är borta är hemskt, men det ända man kan göra är att ta vara på sin egen tid på bästa sätt.

Enligt min åsikt är allt okej att göra, sålänge alla inblandade är frivilliga i sammanhanget.

Jag bryr mig inte om ifall det handlar om att du vill uppnå berusning med något annat ämne än alkohol, utöva kannibalism, avvikande fetisher, operera dig till oigenkännlighet vad det nu kan handla om. Inkluderar inte aktiviteten mig bör jag inte ha rätt att besluta om den. Om du ska göra något där jag är inblandad bör jag ha rätt att besluta om det. Jag tycker även att det är väldigt skumt med offerlösa brott.

Principen är väldigt enkel och antagligen sundare än den som är använd nu. En individ kan lättare anpassa sitt eget liv till vad som passar denna än att staten sätter upp en mall för alla.

Ett företag tjänar mer ju fler kunder (efterfrågan) det finns.
Så att investera i att öka antalet kunder är en bra idé.
Att betala skatt är just det, man investerar i att fler blir möjliga kunder.
Hur svårt kan det vara att lista ut?

Simpelt nog så är allt slumpbaserat, inget är planerat eller bestämt. Det finns inget skäl.
Mening är något man kan lägga till själv.

Vissa kan anse detta deprimerande, men om du tänker lite längre på det innebär det att du får bestämma allt istället.

Det här har varit en generellt dålig dag,
Jag försov mig, åkte så fort jag kunde till jobbet, resan tog ca en timme, men när det var 5minuter kvar tills jag skulle vara framme fick jag veta att jag istället skulle jobba på ett annat ställe, varav det tog ytterligare 40 minuter dit.
Väl på plats tog det 30 minuter till innan jag blev upphämtad och därefter 20 minuter tills jag kunde sätta igång.
Skulle börja 13:30, men det blev ca 16:10...
Vid 18 blev det middag och sen kanske en timme till av jobb. ..
Det gick heller inte särskilt bra.
På en bra dag kan lönen vara över 300kr i timmen, men idag blev det bara strax över 100kr/timmen (provisions baserad lön).
Vet att det är mer den lönen man kan vänta sig som ungdom, men då jag oftast tjänar mycket mer så känns det ju mest som att jag slösat bort tiden.
Dessutom var vi så jävla långt bort, vilket gör att jag kommer vara hemma löjligt sent och inte hinna sova mer än 4timmar innan jag ska åka till skolan imorgon...

lite senare:

Efter att kollat alla resalternativ kändes dagen ytterligare lite sämre.
Jag skulle vara hemma 00:40,
Dessutom inkluderade detta en timmes väntan på en öde station, i kylan.
Jag kom fram till att jag verkligen inte hade orken för det.
Ringde därför en polare och kollade om jag kunde sova över hos henom istället.
Det gick som tur var och dagen blev lite lättare äntligen.
Istället för att komma hem 00:40 och gå hemifrån 06:30 (varav tillgänglig sovtid skulle vara som bäst 01:30-05:30),
Så kommer jag fram runt 22:20 och går runt 07:30. :)

Jag funderar lite angående vårat rätts system, med grund i att ingen människa är ond, utan det finns skäl till att vi gör det vi gör.
Oavsett vilket brott någon begår så finns det ju någon anledning att denne valt att begå det.
Jag ifrågasätter därför konceptet av straff.

Vill man ändra på ett beteende så bör man ju försöka hitta skälet till att personen valt att handla på det sättet. Får man denna information kan man behandla personen istället för att straffa, vilket är ett troligare sätt att undvika att det upprepas.

För mig känns det självklart. Jag är medveten om att vi människor ofta söker hämnd, men det varken hindrar upprepade eller ändrar vad som skett.
Att behandla "kriminella" som något annat än människor känns absurt, återanpassning hjälps ju inte av utanförskap.
Även om personen tagit någons liv kommer den döda inte återuppstå. Men vad vi kan påverka är personens syn på liv exempelvis.

Att fängslas är dels frihetsberövande, något man inte bör utsätta någon för, men också mer sannolikt att leda till kontakter som håller en kvar, inte att ändra på det beteendet.

Anledningen att jag funderat på ämnet är då jag hört folk säga att man ska skydda/rädda/bevara o.s.v den svenska kulturen.
Jag behöver ju ingen research för att veta att jag tycker det låter löjligt, men det är ju inte hjälpsamt för att diskutera frågan.

Jag märkte själv att jag hade svårt att komma på saker som kan gällas som just svensk kultur. Därför har jag frågat och diskuterat med olika individer för att få en tydligare bild av ämnet.
Jag är övertygad om att det kan finnas flera saker som jag har missat, därför uppmuntrar jag er som läser att bidra med saker ni kommer på, för jag vill ha en så komplett bild som möjligt.

Det vi hitintills har kommit fram till:

Beteenden:
-stor personlig sfär
-jantelagen
-"en svensk tiger"
-"det händer inte mig"
-lättkränkta (allvarligt, de allra flesta har fortfarande en känsloladdad åsikt om namnet på havrebollar/chokladbollar/negerbollar)
-normsamhälle ( ovanstående är ju en kort sammanfattning av några av våra sociala regler)

Diverse:
-midsommar
-falukorv
-Ikea
-nobelpriset
-sill
-delar av jul traditionen (granen och tidpunkten)
-mjöd
-nummerlappar

Politik/samhälle:
-a kassa
-jämställdhet (vi har försökt att ligga långt fram i dessa beslut)
-"neutrala" (vill officiellt sett inte bli en del av konflikter)

Listan får som sagt gärna fyllas på :)

Det som jag själv tänker på efter att ha fått en bättre bild av vad som kan kallas svenskt är varför någon skulle oroa sig för apå oss mer för våra åsikter, tt detta skulle försvinna?

Midsommar och jul traditionerna har ju överlevt kristendomens intåg, som garanterat var mer aggressivt på att stampa ut tidigare kultur för att ersätta med sin egen. Att dessa skulle kunna vara hotade av att ytterligare såväl religiösa som övrigt kulturella influenser fortsätter komma hit.
Det är simpelt nog inte sannolikt.

Om attityden i landet ändras från att vi iprincip är rädda för varandra, eller att det blir mer okej att utmärka sig, vågar stå upp för våra åsikter, slutar vara handlingsförlamade i alla avikande situationer och så vidare. Så har jag faktiskt svårt att se vad som skulle vara fel med det?

Våra beteenden försvårar möjligheterna att ha någon sammanhållning som folk. Värnar man om landet/kulturen så borde man vilja att det ändras.

Matkulturen känner jag att det redan är bevisat att den inte skadas av andra influenser. Både då exempelvis potatis introducerats och blivit en del av den, men även då det finns oerhört mycket utländska restauranger, utan att det fått oss att glömma våra mattraditioner.

Det jag absolut kan anse bör kämpas för är dock att vi står för mänskliga rättigheter, jämställdhet, att hjälpa dem utsatta osv.
Det är något att vara stolt över.
Men det gör det än mer absurt att de som utnämner sig till försvarare av vår kultur inte följer dessa värderingar.

Kan skriva en bok om ämnet, så pausar nu, med en sista fråga;
Om man anser att en kultur är så svag att den skulle dö ut av ytterligare influenser, som dem den byggdes ur, varför vill man rädda den?