Detta är skrivet för att öka förståelsen av folk som har add/adhd. Jag beskriver hur en normal morgon är för mig, då medicinen inte börjat hjälpa än. Min upplevelse är inte allas, men jag tror ändå att det kan hjälpa folk att förstå:

Exempel på hur en morgon kan se ut för mig:
börjar göra kaffe, kommer på att jag behöver skriva ut något, fastnar med att redigera det, inser sen att kaffebryggaren inte äns är startad, fortsätter med den, går för att fixa mackor, sätter dem i rosten, inser att jag ska ta medicinen, fastnar med att fylla på dosetten, tar mitt kaffe, ställer ifrån mig det foch borstar tänderna, , inserr att gå på toa, inser att jag höll på med mackorna, brer dem, inser att jag glömt att packa ner något viktigt, fixar det, börjar leta efter var jag ställde kaffet, kommer på medans jag letar att jag aldrig tog medicinen, gör det, letar upp kläder, hittar kaffet, upptäcker att jag inte skrev ut det jag skulle, ordnar det, inser att jag är för virrig, så tar med kaffet och går ut och röker, kommer på att jag skulle kontakta någon, fastnar ute i ytterligare en cigg medans jag gör det. Upptäcker att mackorna bara är halvklara, gör klart dem, märker att mitt kaffe blev kvar ute, hämtar det, försöker hitta någon mapp att lägga de utskrivna papperna i, går och kollar efter deo, kommer på att jag ska hitta en påse till mackorna, hittar plånboken, fastnar med att lägga ner mynten i en spargris, packar ner mappen för att sen inse att jag inte hade lagt in papperna i den, fixar det, hittar en påse till mackorna, går och lägger ner dem, hittar kaffet igen, stänger av datorn, inser att jag inte har någon dricka till frukosten, försöker hitta mackorna, rotar igenom väskan för att se om allt är med, tar en medicin jag hade glömt... osv.
vid slumpmässig punkt avbryts jag av att klockan har blivit allt för mycket, och springer iväg, generellt glömande hälften av grejerna.
Varav jag inser att något av det faktiskt är så pass viktigt att jag inte kan åka utan det, exempelvis plånboken där jag har åkkortet.
Så jag får vända tillbaka, missar bussen, försöker hitta det jag skulle hämta, kommer på annat jag glömt och försöker hinna packa det med, glömande att jag skulle skynda för att hinna nästa buss. Får en panikattack när jag kommer på de, skyndar därefter iväg igen, förhoppningsvis med det viktigaste den gången annars repeteras detta till jag kan åka.

Ja jag har skrivit det på ett sätt som gör det svårt att hänga med, då jag försöker demonstrera hur min hjärna funkar

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Igår hade vi på redaktionen ett möte igen! :DDenna gång har saker kommit igång ! :DOerhört glad! :DSannolikt blir jag redaktör, i och med min media bakgrund :DMen verkar faktiskt bli bra det här! ...

Sitter med hörlurar för att slippa folk, petar på mobilen för att slippa se att jag är på ett fullsatt tåg, halsduken täcker allt utom ögonen, för att mina luftvägar kommer dåligt överens med idioter som överanvänder parfym, jag är lutad mot väggen ...

Skolan började igår :) Var i tid, vilket jag faktiskt även är idag :) ...

Finns ideal... det suger. Men vad jag tycker suger ännu mer är att det rådande idealet är att människor ska bestå av plast eller liknande.Det ser helt ärligt äckligt ut!Skellet +plast = illamående.Vad fan har gått fel när folk vill efterlikna en fran...

Senaste tiden har varit dramatisk, relationsmässigt. Däremot allt för invecklad för att försöka förklara. Därav att jag inte haft ork att skriva. Men snart börjar skolan igen, längtar :) dock en del att fixa innan. ...