Många människor blundar för vad som händer runt dem, stannar lyckligt ovetande.
Vissa vågar se det som sker istället.
Ser man inte kan man inte sörja, det man inte vet lider man inte av.
Men när man ser kan man förändra situationen.

Är personlig bekvämlighet mer värt än förändring?

Flertalet, inklusive mig, har valt att bojkotta barilla pga att företaget har homofoba värderingar. Det många kan ha missat är att det inte bara är förpackningarna det står barilla på som ägs av företaget ifråga.
Wasa knäckebröd och falu rågrut har iallafall tidigare (jag håller på att söka om exakt nutida information) varit ägda av barilla.

Värt att vara uppmärksam på detta när manvvill bojkotta något större företag, då det är väldigt vanligt att dem äger mindre namn på marknaden också.

Jag ombads i en komentar till ett tidigare inlägg att läsa ett inlägg på en annan blogg.

Jag vill gärna ha fler perspektiv som jag har nämnt ofta i bloggen och läste också sagda inlägg.

Dessvärre kunde jag inte hitta det relevanta för vad jag hade skrivit innan, utan samma sak som jag läst och hört otaliga gånger.

Mitt hävdande att fokusera på ena sidan (både i språk och handling) motverkar jämställdheten. Alla sidor i könsdebatten har sina konsekvenser av hur samhället ser ut. Men att agera som att det är stora skillnader på gruperna är just det som möjliggör att grupperna kan vara grupper och därmed behandlas olika.
Att en 'man' som råkar ut för våld/sexual/relations-brott inte tas på allvar, att en 'kvinna' kan ha sämre förutsättningar i arbetslivet, att någon som inte hör hemma i dessa kategorier bemöts som sjuk osv. Är möjligt just för att vi, på individ, grupp och samhälls-nivå i tal och agerande säger att det är betydande skillnad mellan dessa.
Vill man förändra situationen måste man alltid börja med sig själv. Därför är jag fortfarande en motståndare av att kalla sig för feminist.

Oavsett vad man tycker om frågan i övrigt, men det är ett bekymmer att ämnen som narkotika klassats blir mycket svårafördröjer möjligheska om. Mest känt är ju THC (cannabis), som visat sig kunna hjälpa mot aptitförlust, migrän, värk, illamående, stress m.m
Men det har också relativt nyligen kommit fram till att något hallucinogent ämne kan ge en effektiv typ av terapi, då patienten får minskad ångest och lättare kan bearbeta trauman m.m
Men forskningen tar längre tid då det är svårt att få tillstånd för att ha ämnena man behöver för forskningen. Så möjligheten att hjälpa dröjer.

Även om det finns narkotika som används i vården, kanske mest känt är morfin och amfetamin, men den fortsatta utvecklingen begränsas.

Ja, den sunda delen vill att män och kvinnor ska ha samma förutsättningar.
Men försöker uppnå detta med att fokusera huvudsakligen på kvinnors problem.
Både ignorerandes att det drabbar båda sidor och glömandes att kön är så mycket mer komplext.
Dels finns det fler kön än 2, både biologiskt och mentalt. Dessa lämnas helt utanför.
Men även finns det flera könsroller att "välja" på inom könen.

Att säga att ändast en grupp behöver insatser för att samhället är galenskap,
Så även då jag brinner för jämställdhet skulle jag aldrig kunna kalla mig feminist, ordet i sig själv bidrar till problemet.

Har som uppgift att göra en fördjupning om någon miljöfråga samt presentera förslag på lösningar.

Problemet är att det är ett ämne jag verkligen inte engageras av. Jag känner till massor av problem, även hyfsad koll på lösningar. .. men jag kan verkligen inte hitta något som jag lyckas få något som helst intresse för. ..

Då jag är intresserad av politik, generellt blir uppslukad av alla frågor. .. så har jag verkligen ingen aning hur jag ska göra nu när jag faktiskt inte kan få upp intresset för ämnet. ..

Skulle därför uppskatta ifall någon kan ge mig något förslag, gärna någon förklaring på varför det är intressant osv.
Jag är övertygad om att det måste finnas något som jag skulle kunna bry mig om, men hittar inget. ..

Fenomenet att vara så tvungen att hinna med en speciell buss eller tunnelbana att man kan bli nästan aggressiv för att hinna med den, trots att nästa går om 5 minuter. ..
Det händer hela tiden i Stockholm.
Undrar både hur folk tänker och om detta fenomen är vanligt någon annan stans? (Borde väl vara det, men vill gärna ha exempel)

Detta fenomen har jag fått höra lite olika förklaringar på, både att det ska vara student relaterat och att det har något med sexual-debuten att göra...
Är mest nyfiken om någon har koll på vad som är anledningen att folk kastar upp skor så dem sedan hänger från ledningar och dylikt?

Alldra helst: har du själv gjort detta, varför?