Detta är enligt min mening det största problemet mänskligheten har, oavsett tid och plats.
Då det är grunden för konflikter.

När vi identifierar oss som en del av en grupp blir automatiskt resten "dem andra",
Än mer när det är en annan grupp.

När vi tänker på några som "dem" istället för "vi" slutar vi se dessa som människor, individer, personer osv.

Vilket är hur vi kan utföra brutala handlingar mot en soldat från motståndarsidan, men anser det otänkbart att göra det mot någon av "våra egna".
På en mindre skala så förolämpar man ju inte dem man identifierar sig med, utan ändast "dem andra".

Det här är något alla människor gör, men min förhoppning är att fler ska försöka vara medvetna om effekten och minimera konsekvenserna av den.

Okej, svaret på frågan är ju "Jävligt mycket!"..

Partiets primära fokus är ekonomi.
Ändå bygger dem på en ekonomisk princip som inte funkar.
Dem strävar efter så hög högkonjuktur som möjligt,
Vilket gör att lågkonjukturen blir ännu värre.
Simpelt nog, ju högre man klättrar, desto hårdare faller man.

Detta bör ju ett parti fokuserat på ekonomi veta, men tydligen inte,
Eftersom om dem visste det så skulle dem sträva efter en stabil ekonomi helldre än bergochdalbanan dem kör nu.

Dessutom är den kortsiktiga egoismen idiotisk ifall man vill ha så mycket pengar som möjligt.
Detta har jag iof nämnt lite kort tidigare, http://ett-perspektiv.bloggplatsen.se/2013/10/21/10282581-kapitalistisk-motivation-for-socialism/.

Kapitalismen skapades i en tid då dem som hade mest kunskap även hade mest pengar,
Då fanns det en relevans, då dem mest kunniga bör bestämma, om någon nu ska ha makt över resten...
Men jag tycker att ovan förklarade punkter räcker för att bevisa att dem inte är dem mest kunniga.

Och ändå har en så stor del av befolkningen gått på det, för att...?

Känns tragiskt nog inte så förvånande att galningar som SD kommer in, när det redan är ett mentalsjukhus.

Enligt min åsikt är allt okej att göra, sålänge alla inblandade är frivilliga i sammanhanget.

Jag bryr mig inte om ifall det handlar om att du vill uppnå berusning med något annat ämne än alkohol, utöva kannibalism, avvikande fetisher, operera dig till oigenkännlighet vad det nu kan handla om. Inkluderar inte aktiviteten mig bör jag inte ha rätt att besluta om den. Om du ska göra något där jag är inblandad bör jag ha rätt att besluta om det. Jag tycker även att det är väldigt skumt med offerlösa brott.

Principen är väldigt enkel och antagligen sundare än den som är använd nu. En individ kan lättare anpassa sitt eget liv till vad som passar denna än att staten sätter upp en mall för alla.

Ett företag tjänar mer ju fler kunder (efterfrågan) det finns.
Så att investera i att öka antalet kunder är en bra idé.
Att betala skatt är just det, man investerar i att fler blir möjliga kunder.
Hur svårt kan det vara att lista ut?

Jag funderar lite angående vårat rätts system, med grund i att ingen människa är ond, utan det finns skäl till att vi gör det vi gör.
Oavsett vilket brott någon begår så finns det ju någon anledning att denne valt att begå det.
Jag ifrågasätter därför konceptet av straff.

Vill man ändra på ett beteende så bör man ju försöka hitta skälet till att personen valt att handla på det sättet. Får man denna information kan man behandla personen istället för att straffa, vilket är ett troligare sätt att undvika att det upprepas.

För mig känns det självklart. Jag är medveten om att vi människor ofta söker hämnd, men det varken hindrar upprepade eller ändrar vad som skett.
Att behandla "kriminella" som något annat än människor känns absurt, återanpassning hjälps ju inte av utanförskap.
Även om personen tagit någons liv kommer den döda inte återuppstå. Men vad vi kan påverka är personens syn på liv exempelvis.

Att fängslas är dels frihetsberövande, något man inte bör utsätta någon för, men också mer sannolikt att leda till kontakter som håller en kvar, inte att ändra på det beteendet.

Anledningen att jag funderat på ämnet är då jag hört folk säga att man ska skydda/rädda/bevara o.s.v den svenska kulturen.
Jag behöver ju ingen research för att veta att jag tycker det låter löjligt, men det är ju inte hjälpsamt för att diskutera frågan.

Jag märkte själv att jag hade svårt att komma på saker som kan gällas som just svensk kultur. Därför har jag frågat och diskuterat med olika individer för att få en tydligare bild av ämnet.
Jag är övertygad om att det kan finnas flera saker som jag har missat, därför uppmuntrar jag er som läser att bidra med saker ni kommer på, för jag vill ha en så komplett bild som möjligt.

Det vi hitintills har kommit fram till:

Beteenden:
-stor personlig sfär
-jantelagen
-"en svensk tiger"
-"det händer inte mig"
-lättkränkta (allvarligt, de allra flesta har fortfarande en känsloladdad åsikt om namnet på havrebollar/chokladbollar/negerbollar)
-normsamhälle ( ovanstående är ju en kort sammanfattning av några av våra sociala regler)

Diverse:
-midsommar
-falukorv
-Ikea
-nobelpriset
-sill
-delar av jul traditionen (granen och tidpunkten)
-mjöd
-nummerlappar

Politik/samhälle:
-a kassa
-jämställdhet (vi har försökt att ligga långt fram i dessa beslut)
-"neutrala" (vill officiellt sett inte bli en del av konflikter)

Listan får som sagt gärna fyllas på :)

Det som jag själv tänker på efter att ha fått en bättre bild av vad som kan kallas svenskt är varför någon skulle oroa sig för apå oss mer för våra åsikter, tt detta skulle försvinna?

Midsommar och jul traditionerna har ju överlevt kristendomens intåg, som garanterat var mer aggressivt på att stampa ut tidigare kultur för att ersätta med sin egen. Att dessa skulle kunna vara hotade av att ytterligare såväl religiösa som övrigt kulturella influenser fortsätter komma hit.
Det är simpelt nog inte sannolikt.

Om attityden i landet ändras från att vi iprincip är rädda för varandra, eller att det blir mer okej att utmärka sig, vågar stå upp för våra åsikter, slutar vara handlingsförlamade i alla avikande situationer och så vidare. Så har jag faktiskt svårt att se vad som skulle vara fel med det?

Våra beteenden försvårar möjligheterna att ha någon sammanhållning som folk. Värnar man om landet/kulturen så borde man vilja att det ändras.

Matkulturen känner jag att det redan är bevisat att den inte skadas av andra influenser. Både då exempelvis potatis introducerats och blivit en del av den, men även då det finns oerhört mycket utländska restauranger, utan att det fått oss att glömma våra mattraditioner.

Det jag absolut kan anse bör kämpas för är dock att vi står för mänskliga rättigheter, jämställdhet, att hjälpa dem utsatta osv.
Det är något att vara stolt över.
Men det gör det än mer absurt att de som utnämner sig till försvarare av vår kultur inte följer dessa värderingar.

Kan skriva en bok om ämnet, så pausar nu, med en sista fråga;
Om man anser att en kultur är så svag att den skulle dö ut av ytterligare influenser, som dem den byggdes ur, varför vill man rädda den?